Juha Ranne
ortoped, MD
axelkirurgi
Inklämningssyndrom i axeln (impingementsyndrom)
Inklämningstillstånd i axelleden är de vanligaste orsakerna till smärta i axeln. Skulderbladsutskottet (akromion) som skyddar leden ovanifrån kan ha en böjd form och skaver därför mot supraspinatussenan som lyfter axeln. Grundproblemet är således anatomiskt. Detta kallas inklämningssyndrom i axeln eller impingementsyndrom.
Oftast kommer symtomen runt 40-årsåldern. En vanlig fråga är varför symtomen kommer så sent trots att benen i axeln anatomiskt har varit likadana hela livet. Problemet är emellertid inte benen, utan supraspinatussenan under dem som med åren kan drabbas av överansträngning och små skador som leder till förtjockning av senmaterialet. Det handlar om en gradvis tilltagande relativ förträngning som leder till att ett inklämningssyndrom i axeln uppkommer. I ett tidigt stadium kan det vara förenat med en slemsäcksinflammation under akromion (bursit). När tillståndet blir långdraget och förträngningen är avsevärd börjar även supraspinatussenan bli irriterad och inflammerad. Med tiden blir tillståndet kroniskt och skadliga förändringar (tendinos) utvecklas i senan som förtjockas.
Symtom
Oftast kommer symtomen efter hand utan föregående olycksfall. Å andra sidan kan symtomen komma efter ett olycksfall eller en överansträngning. De vanligaste symtomen är smärtor i axeln när armen vrids eller lyfts uppåt i sidled. Smärtorna kan störa nattsömnen särskilt för den som sover på axeln.
Behandling
Den primära behandlingen av inklämning i axeln är konservativ: vila, fysioterapi och ibland kortisoninjektioner. En stor del av inklämningssymtomen beror på hållningsproblem. Vid fysioterapi är det väsentligt att undersöka och återställa balansen mellan utåt- och inåtrotationsmusklerna i skuldran. Även idrottare kan ha svåra tillstånd av obalans i musklerna i axeln. Aktivering av rotatormusklerna antas även dra ledkulan nedåt. Om problemet trots konservativ behandling kvarstår kan operativ behandling bli nödvändig. Den undre ytan av akromion jämnas ut och vidgas vid titthålsoperation så att mer utrymme skapas.
Fortsatt behandling efter operation
Stödförband används som smärtbehandling 1–2 dagar. Det är möjligt att det inte alls behövs. Patienten får röra på armen genast inom smärtgränsen. Det finns ingen risk att leden skulle skadas av rörelse. Kontroll hos ortopeden som har opererat leden görs 2–4 veckor efter operationen för att kontrollera att läkningen har kommit igång normalt. När den primära läkningen har skett är det viktigt att i viss utsträckning återgå till den konservativa behandlingen före operationen: att säkerställa fortsatt bra muskelbalans och att fortsätta med muskelrehabiliteringen.